Ridön har en spännande historia. Här levde människor redan för 2000 år sedan. Då fanns inget café eller vandrarhem som lockade, men likafullt drogs människorna hit för de möjligheter som jorden och vattnet erbjöd.
Öarna i Mälaren började stiga ur havet för cirka 4 000 år sedan. Under järnåldern, 500 f Kr. till 500 e Kr., började öarna att koloniseras av människor. Dessa ägnade sig åt fiske och boskapsskötsel.
Än idag kan du på Ridön se några stensättningar från den tiden. De äldsta skriftliga källorna som nämner Ridön härstammar från tidig medeltid och de äldsta kartorna över ön är från 1600-talet. Skärgården i Mälaren har utgjort hemvist för många människor genom tiderna.
Kartor visar hur öns liv förändrats
1849 uppfördes en folkskola centralt på Ridön. I slutet av 1800-talet bodde drygt 200 personer i arkipelagen, varav drygt 20 var skolbarn. Sedan dess har invånarantalet stadigt sjunkit, och skolan stängdes 1961.
Jordbruk och boskapsskötsel bedrevs i Mälarens skärgård. Jordbrukets förändring från inägor och utmark fram till dagens utseende och placering av åkrar, betesmarker och byggnader går att följa med hjälp av kartor från olika år. Skogsbruk i modernare tappning har bedrivits på ön sedan andra hälften av 1800-talet.
1984 blev hela Ridö-Sundbyholmsarkipelagen naturreservat. Skogsbruk har dock tillåtits fortgå på en betydande del av arealen. I samband med bildandet av Ekopark Ridö-Sundbyholmsarkipelagen år 2005 upphörde skogsbruket helt inom området.
Kronan tog över efter kyrkan
Ägarförhållandena har skiftat genom åren. Ridön var från början i privat ägo för att sedan övergå i kyrkans ägo under medeltiden. Vid reformationen blev dock Ridön kronans egendom. Vid denna tid tror man att ett skeppsvarv varit beläget på ön. Ett av de skepp som ska ha tillverkats vid detta varv var regalskeppet som gick under namnet Riksnyckeln. Under årens lopp tror man att ungefär åttahundra båtar har byggts på Ridön.
Ett örlogsfartyg föds på ön
Riksnyckeln säg ha byggts på Ridön omkring 1617 och var ett av de stora örlogsfartygen som Sverige hade på den tiden. Fartyget kunde ha en besättning på maximalt 366 man, varav 250 soldater – och skeppet kunde bestyckas med 28 kanoner.
Riksnyckeln förde hem kungens blivande brud
Riksnyckeln deltog i flera stora slag, bland annat i Preussen 1626. Hon var också med och hämtade hem Gustav Adolfs brud, prinsessan Maria Eleonora, som skulle föras till Sverige för giftermål.
Sjukdomar grasserade ombord
Besättningen hade under sina resor stundtals stora problem med sjukdomar ombord. En stor del av manskapet smittades och fick föras hem till Sverige under pågående sjöslag. Fartygets tvättades och röktes ut flera gånger, men sjukdomarna spred sig oupphörligt. Hennes sista stora uppdrag var att delta i blockaden mot Danzig 1627. Hon fick dock segla hem till Sverige på grund av att ett stort antal sjuka soldater behövde komma till Sverige för vård. Riksnyckeln seglade hemåt i konvoj med två andra fartyg, Västervik och Lilla Nyckeln.
Går på grund i svårt väder, och förliser
Under färden mot Stockholm från Tyskland hade man problem med både sjukdomsutbrott och svårt väder. Besättningen fick stora problem att hålla kurs och när skeppet kom upp till Viksten fick man flera stora vindbyar mot sig och hamnade helt ur kurs. Fartyget kastades ett flertal gånger mot grundet och fick svåra skador – varpå skeppet sjönk. Olyckan skedde nattetid, varför många av besättningen låg och sov. Totalt nitton av manskapet dog.
Kanoner bärgades
Vraket efter Riksnyckeln är idag mycket sönderslaget. Detta beror dels på den kraftiga stormen 1628 som gjorde att fartyget slogs emot klipporna upprepade gånger, och dels på att fartyget kan nås redan på åtta meters djup. Skeppet har även sprängts vid ett flertal tillfällen.
1920 bärgades ett antal bronskanoner som hittades på bottnen. Dessa kan du nu beskåda på Sjöhistoriska Muséet i Stockholm.
